Bakgrund:
För att lyckas i avelsarbete så bör man sätta upp avelsmål. Den jaktliga rasstandarden skall vara ett styrdokument som beskriver hur en jämthund skall jaga.
Användningsområde:
Jämthunden är en ståndhund som skall skälla ståndskall på vilt som stannar och försvarar sig. Den skall arbeta lugnt och klokt så att den lockar viltet att stanna så att hundföraren kan skjuta viltet på ståndskall i den såt som jagas.
Jämthunden är i första hand avlad till att jaga älg. Men kan även användas till jakt på Vildsvin, Björn, Grävling, Kronhjort och Lo. En tränad och injagad Jämthund över 4 år skall inte jaga annat vilt än
ovanstående.
Jaktsätt:
Sök efter vilt.
Söket bör vara stort (ca 10-25 minuter) och gå mestadels i trav i ett utmärkt tempo. (7-12 km/h).
Hunden skall hålla en bra kontakt med föraren under söket. Hunden bör söka i den såt som jägaren
vill jaga av. Hundar som inte har kontakt med föraren under sök är inte rastypiska. Stor uthållighet i
sök i områden utan viltvittring önskas. En Jämthund skall söka vilt genom vindvittring och genom
spårvittring. En injagad Jämthund skall under goda vittringsförhållanden kunna känna vilt i vind på 1
km avstånd. Hunden skall självmant kunna följa nattspår i flera km för att ta upp vilt.
Ställa i upptaget.
Det är önskvärt att hunden ställer djuren på upptagplatsen. Hundar med lugna upptag är rastypiska.
Förföljande.
En jämthund skall förfölja viltet tyst för att försöka få stopp på viltet och etablera fast ståndskall.
Skallgivning vid synkontakt av skenade vilt kan accepteras av unghundar men inte av äldre hundar.
Skallgivning på endast luftvittring eller spår är inte rastypiskt och kan inte accepteras. Om
förföljandet sker i bukter vilket innebär att viltet i stort sett är kvar på den egna marken så finns
ingen övre gräns för förföljande. Men om viltet ”sträcker rakt ut” utan förnyat ståndskall så kan det
ses som en fördel om hunden släpper och återkommer till föraren.
Ställande av flyende vilt.
Förmågan att ställa ett flyende vilt är en av jämthundens viktigaste egenskaper. Hundar som har en
förmåga att ställa om ett djur fler gånger skall premieras.
Ståndskallsarbetet.
Ståndarbetet skall vara lugnt och hunden skall visa självsäkerhet och pondus under ståndskallsarbetet. Inga ansatser till att angripa viltet får uppvisas. Hunden bör anpassa sitt ståndarbete till det vilt som den skäller på. Avståndet mellan hunden och viltet bör vara mellan 5 -15
meter på fast ståndskall. Det är önskvärt att hunden rör sig och byter position runt viltet under
ståndskallsarbetet då det gör det lättare att få skottillfälle. Hundar som mestadels arbetar framför
viltet är att föredra då viltet känner större trygghet när de har kontroll på hunden. Ståndfasta hundar
önskas men det kan vara en fördel om hunden tar kontakt med föraren under ansmygningen då det
ger jägaren möjlighet att följa med fram mot viltet under ståndskallet. Jämthundar skall inte bryta
ståndskallet och pendla när föraren inte är under ansmygning mot ståndskallet. Ståndfasta hundar
önskas. Vid gångstånd så bör hunden arbeta aktivt och försöka att komma in framför viltet och
stoppa viltet så att det blir fast stånd. En Jämthund bör kunna arbeta med det vilt han får upp i minst
5 timmar. En Jämthund skall helst avbryta ståndskallsarbetet självmant efter mörkrets inbrott.
Skallets täthet och täckning.
En Jämthund bör skalla med minst 60 skall per minut utan längre uppehåll. Det skall vara lätt att
smyga upp på ståndet genom att hunden avleder viltet genom sin skallgivning och genom att den rör
sig och byter position.
Skallets hörbarhet.
En Jämthund skall ha ett klangfullt skall med hög ljudvolymen så att man får en bra hörbarhet.
Hundar med hest skall eller hundar som skallar med högre (ljusare) toner är inte önskvärda.
Samarbete.
Hunden kan uppvisa samarbete då ägaren är framme på ståndet genom att komma in och ta med
föraren fram. Den kan även locka viltet till att anfalla och därmed ge föraren skottillfälle. Dessa båda
beteende bör premieras. Hundar som presenterar många skottillfällen bör premieras. Hundar med
ett överdrivet samarbete som pendlar mellan ståndskallet och föraren är ej önskvärda.
Lydnad.
En Jämthund bör uppvisa lydnad så att den kan kallas in under sök och under ståndbete. För att
kunna bibringa hunden dressyr så är det en fördel om hunden har en stabil och glad mentalitet.
Orienteringsförmåga.
Då hundarna arbetar självständigt långt ut från sin förare så är orienteringsförmågan viktig för att
man skall ha en effektiv jakt. Hundarna bör visa upp orienteringsförmåga under sök och efter avslutat
arbete. Då skall de leta sig tillbaka till föraren. Hundar som uppvisar ett kontaktlöst beteende är inte
önskvärda.
Arbetsförmåga.
En vältränad Jämthund klarar av att jaga bra i fler dagar i sträck. Tassarna på en Jämthund skall hålla
för allt normalt före. Hundar med svaga tassar är inte önskvärda. För att en hund skall vara en duglig
jakthund så krävs mycket konditionsträning därför är träningsvilliga hundar att föredra.
Spårning.
En Jämthund skall kunna spåra i lina. Spårningen skall ske lugnt och tyst. Hundar som inte är tysta
under spårningen är inte rastypiska. Hunden skall uppvisa stor uthållighet och skall även ta an äldre
spår på det vilt de är tränade på. Vindspårning är inte önskvärt.
Effektiv ålder.
En Jämthund är ofta jaktmogen från ca ett års ålder och om den hålls i god kondition så bör man
kunna jaga med hunden till han är ca 10 år.
Ovanstående jaktliga rasstandard godkändes på Svenska Jämthundklubbens årstämma i Falkenberg
den 8 februari 2014.
